nu är de här, de ljusa, varma, vindstilla sommarnätterna.
Min älskade trädgårdsruin har blivit hjärtat av trädgården sedan jag murade den i
augusti 2008. Sedan dess har jag njutit av ruinen i alla årstider och väderlek.
Höstdimmorna och kala träd runtom är lika vackra som prunkande, färgglada blommor
tycker jag...allt har sin charm, man måste bara se den...och det hjälper inte att gnälla och klaga när det är ruskigt väder. Vädret blir inte bättre av gnällandet, men stämningen man upplever blir sämre, eller hur.
Men så klart är det som bäst på sommaren. Fester har firats i ruinen i goda vänners lag med lite medeltids-känsla.
Jag råkade trycka på fel knapp i datorn när jag tittade på bilden från 2009, och så blev den härlig, kuslig lila..gillar sådant. Genast kom tanken på Älvornas dans och visst ser man en älva dansa i ljuset till höger?
Blunda om du inte kan se det ...tänk dig en varm sommarnatt, näktergalen sjunger så vackert i buskaget långt borta......Hesperidernas aromatiska doft svävar i luften,
och så hör man musiken som gör en så glad, som breder ut sig först i sinnet och sedan i kroppen för att sjunker ner i benen och ut i armarna...och innan man ens lägger märke till det rör man sig i musikens takt. Jag som inte brukar dansa märker att jag utför dans steg som jag inte ens visste att jag kunde, och så blir jag metveten om att jag ler, jag ler brett och stort, det är livets guldkantade stunder det....sådant händer i sommarnätter som denna i min alldeles egen ruin. Magic.
Och vet ni vad, rosorna som jag planterade lite varstans runt om ruinen i höstas tar sig jättefint. De växer och har fått knoppar och snart blommar de.
Klängrosor blev det i ljus rosa och "knallröd". Namnen är jag ju urusel på, men de har jag skrivit på platta stenar som ligger under ros buskarna, så de kommer jag ihog ;O) nästa gång när jag bloggar om de.
Deutsch:
Nun sind sie hier die herrlich warmen, langen Sommernächte.
Meine Ruine im Garten ist seit ich sie im August 2008 mauerte wirklich zum Mittelpunkt des Gartens geworden.
Und in Sommernächten wie dieser finden sich die Elfen und Feen dort ein um zu herrlicher Musik zu tanzen. Ihr seht doch die Elfe rechts im Bild im Lichtschein?
Nicht? Macht doch die Augen zu...träumt, lasst euch fallen....und nun schaut nochmal nach....nun hört ihr auch die Musik, seht die wehenden luftigen Gewänder im Abendwind flattern. Ich, eingefleischte Nicht-Tänzerin merke manchmal dass mich die Stimmung in der Ruine inspiriert, ich meine grad Musik zu hören die in die Arme und Beine strömt....und eh ich mich versehe merke ich dass ich mich im Takt der Musik bewege und Tanzschritte ausführe die ich gar nicht glaubte zu kennen. Magic.
Bilden nedan, tja vad kan man säga? Rosengård i miniatyr, vill man så finns det plats för vad som helst var som helst....som jag brukar säga, det finns inga gränser utom de man själv sätter.
En Kaffetant som jag är, och dessutom keramiker, och rosälskande trädgårdstok.....
så klart blir det en samman smältning av "lite av varje".
Deutsch: Wenn man eine Kaffetante ist, dazu noch Keramiker und Garten-Narr,
tja was liegt da näher als eine Legierung aus all dessen zu machen?
Hier mein Rosengarten in Miniatyr.
Mein Motto ist: dass es ausser den Grenzen die man der Phantasie selber setzt keine Grenzen gibt. Will man etwas so gibt es Platz für was auch immer wo auch immer.
Jag önskar er alla en fortsatt skön sommar, tänk, snart är det Midsommar.
Ibland när tiden inte räcker till och idéerna bara "kör om mig hela tiden" vill jag fryser in bloggandet, men era härliga, kära kommentarer gör mig så glad.
Jag nosar runt hos er också och få så många roliga lässtunder. TACK ATT NI FINNS.
Go´natt och kram....och en "ekstra stor KLEM" till Åkershus i Norge ;O)
