torsdag 10 december 2009

Alla snacka om klimatet och miljön känns det som



jag hoppas att det blir mer än stora ord och löften.
Hoppet tappar man ju till sist. Copenhagen heter just nu Hopenhagen.
Jag befarar att just de som kan och måste göra de största förändringarna för att förbättra klimatsituationen inte alls är med eller inte bryr sig tillräckligt mycket om vår enda jordklot vi har tills förfogande.
Som vi bara lånar av generationerna som följer efter oss.
Kommer fortfarande ihog katastrofen i Tjernobyl.
Min son var då knappt tre år gammal och vi fick mest av nederbörden regnandes över oss i södra Tyskland eftersom dessa moln drev sydväst från Tjernobyl.
Panik bröt nästan ut, man snackade mycket om hur länge det dröjer tills kontamineringen bryts ner halvvägs....årtusenden altså.
Människorna slängde allt dem hade i köksträdgårdslandet då...men efter bara ett, två år odlade alla sina älskade grönsaker igen. Radioaktiviteten "ser" man inte....
Då sade jag till min son att vi går en strålande framtid tillmötes.

Bilden jag visar idag gjorde jag av keramik. One World.
Önskar er alla en fortsatt fin vecka,
Kram Petra


Alle reden vom Klima och Kopenhagen ist derzeit in aller Munde.
Copenhagen heisst nun Hope nhagen.
Ich hoffe dass dabei mehr als nur schöne Worte und versprechungen herauskommen.
Aber vermutlich sind die, die wirklich was verändern können und müssen gar nicht mit im Boot.
Noch gut kann ich mich an den GAU in Tjernobyl erinnern, da war mein Sohn gerade mal
3 Jahre alt. In Bayern hatte es damals fast am meissten kontaminierte Niederschläge gegeben und die Leute warfen reihenweise ihre ¨Gartengemüse weg.
Man sprach von einer Halbwertzeit von tausenden von Jahren. Aber schon ein, zwei Jahre später baute man das Gemüse wieder an. Die Radioaktivität ist ja nicht "sichtbar"
Ich sagte damals heulend: Sohenmann, wir sehen einer "strahlenden Zukunft" entgegen.
Wir haben doch nur diesen einen Planeten zur Verfügung, den haben wir von den Generationen nach uns geliehen...ich weiss das sind auch GROSSE WORTE aber ich lebe danach.
AL GORE reiste mit seinem Film um die Welt und posaunte gross was man machen soll und was geschieht wenn wir nicht endlich aufwachen, und dabei wohnt er selbst in einem Haus das in keinster Weise das Wort Umweltfreundlich verdient.
Nun wünsche ich euch noch eine weiterhin schöne Adventswoche,
Petra

5 kommentarer:

gittan sa...

Jag kan bara hålla med dig i allt! Minns också Tjernobyl, nygift och gravid med första barnet fanns minsann oron över hur detta skulle påverka oss alla. Jag gilladd verkligen ditt träd, One World hade gjort sig fint hemma hos mig med. Ha en fortsatt bra dag / kram gittan

Petra B. Keramik+Trädgården sa...

Tack Gittan, om du vill ha One World maila då.....det är ett av mina favoritdesign och det är till för att spridas och flyttas till hem där det bor människor som vet vad det betyder.Kram, Petra B.

Linda Lunda sa...

Det dör trädet är så himla fint!!!!
Ha en STRÅLANDE Jul :o)!
Linda

Lily´s nya... sa...

Jag kommer ihåg Tjernobyl, med rysning..

Gillar namnet, Hopenhagen!

Trädet "One World" gillar jag också, mycket vackert och tankevärt..

Ha en skön tredje adventshelg
Kramar Lily

Lebenszeit sa...

Darüber sprechen und schreiben ist einfacher, als entsprechend zu leben. Und hoffen wir, dass die Zukunft besser wird...in allem.
Ich wünsche dir einen schönen 3. Advent.
Liebe Grüße
Rita